Igår var faktiskt första gången på nån månad jag rider på ridbanan! Det är för att den har varit täckt av is under ett bra tag :( Så man har bara kunnat rida på ängar och i skogen. Funkar ju det med, men roligare att rida på banan tycker jag :)

• Började med att skritta fram ca 10 min, sen skrittade jag på kort tygel en liten stund, var noga med att böja honom mycket, höja och sänka formen, vilket är viktigt för att han ska komma igång i kroppen. Tänkte även mycket på framåtbjudningen och att jag inte ska använda skänklarna i onödan, utan en gång ordentligt när det behövs, inte tio små duttar. Då blir han bara seg och svarar inte för skänkeln.

• Gjorde sedan samma sak i traven en stund. När jag väl tyckte att han var tillräcklig loss och framme för skänkeln började jag sitta ner i traven (utan stigläder, för det gör för tillfället ganska ont eftersom mitt ben inte är 100% än efter skid olyckan) Började i alla fall jobba lite mer med den höga fina formen och att han skulle få lite swhung (stavning?) i traven. Men fortfarande jobbade jag väldigt mycket med att han ska va framme för skänkeln och böja igenom sig ordentligt. Gjorde även en del öppnor, slutor och skänkelvikningar för att han ska aktivera bakbenen och ryggen.

• På slutet av ridpasset jobabde bara lite med galoppen, eftersom han inte är igång med sin kondition till 100% för tillfället. Men han är alltid väldigt mjuk i galoppen, det går liksom för lätt nästan haha. Nej, men formen i galoppen är JÄTTE fin. Det enda problemet blir att han är stark. Det är han för visso alltid med den känns lite extra i galoppen. Och då blir det svårt att hålla in honom så det blir lätt att han springer iväg i sin egen fart. Så jag är väldigt noga med tempoväxlingar i galoppen så att han lär sig att det är jag som reglerar fart och takt, inte han.

Till slut så travade jag av och skrittade ut en liten bit. 


Puss puss